Debatt i DI: Näringslivet viktig del i det nya försvaret

Säkerhetsläget har försämrats de senaste åren. Eftersom mycket av den samhällsviktiga verksamheten ägs eller drivs av privata företag behöver samverkan mellan Försvarsmakten och näringslivet utvecklas och omsättas i avtal, skriver ÖB Micael Bydén och Helena Lindberg, generaldirektör för MSB i en debattartikel i Dagens Industri.

Möjliga hot mot Sverige i dag är varken entydiga eller enbart territoriellt fokuserade. En mer komplex bild måste därför ligga till grund för myndigheters åtgärder för att säkerställa Sveriges säkerhet. Sverige kan utsättas för öppna och dolda påtryckningar som utövas med olika medel som kan vara politiska, psykologiska, ekonomiska såväl som militära.

Samhällets krisberedskap, Försvarsmaktens förmåga och medborgarnas försvarsvilja är grunden för den motståndskraft som behövs för att möta hoten mot Sverige.

Regeringen har gett Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att lämna förslag till en sammanhängande planering för ett nytt totalförsvar anpassat till dagens förutsättningar.

Underlaget lämnades till regeringen den 10 juni och innehåller en plan med aktiviteter och en gemensam målbild för 2020. Då ska hela samhällets förmåga att fungera under störda förhållanden ha utvecklats i syfte att ytterst möta ett väpnat angrepp mot Sverige.

Några punkter har varit helt centrala i vårt arbete:
Det finns inga genvägar till ett väl fungerande totalförsvar.

Sverige ska förebygga men också kunna hantera säkerhetspolitiska hot och ytterst krig. Det kräver att hela samhället har en inneboende robusthet, uthållighet och förmåga att hantera komplexa händelser.

Det ska inte vara enkelt för någon annan att släcka ljuset, att tysta radiosändningar och telefoni eller att hacka sig in i våra kritiska datasystem.

Om det ändå sker störningar har den som ansvarar för samhällsviktiga funktioner också ansvar för att det finns kapacitet att snabbt komma igång igen eller förmåga att använda andra alternativ.

När Sverige utmanas ska civila och militära aktörer agera gemensamt med kraft och beslutsamhet. En del är gjort, men mycket återstår också att göra och det finns inga genvägar till den totalförsvarsplanering som nu ska genomföras. Det krävs ett systematiskt, uthålligt fortsatt byggande av förmåga på alla nivåer.
Samhällets stöd till Försvarsmakten är en prioriterad uppgift.

Det militära försvaret har behov av stöd från övriga samhället för att säkerställa sin operativa förmåga vid höjd beredskap och ytterst vid krig. Det är därför viktigt att det civila försvaret – det vill säga hela det övriga samhället – bidrar.

Planeringen ska ta sin utgångspunkt i det militära försvarets behov vid ett väpnat angrepp. Regeringen har angett att det i nuläget är av särskild betydelse att planeringen av det civila försvarets stöd till Försvarsmaktens operativa förmåga omhändertas.

Eftersom mycket av den samhällsviktiga verksamheten ägs eller drivs av privata företag behöver samverkan med näringslivet utvecklas och omsättas i avtal för viktiga leveranser till Försvarsmakten eller andra delar av totalförsvaret.

Det kan handla om varor som till exempel livsmedel, drivmedel, läkemedel och andra kritiska resurser. Behovet av att använda andra metoder för att säkerställa nödvändiga resurser för det militära och civila försvaret, såsom exempelvis förhandslagring, behöver analyseras.

Under höjd beredskap, men även i ett tidigare skede av en försämrad säkerhetspolitisk situation, kommer svåra avvägningar och prioriteringar att behöva göras. En förutsättning för dessa bedömningar är att både civila och militära aktörer har god kunskap om hur gällande regelverk och lagstiftning kan och ska tillämpas.

Stödet till Försvarsmakten måste också vägas mot andra behov som samhället har när det utmanas vid en situation som innebär krigsfara eller krig.
Försvar och krisberedskap är allas angelägenhet.

Alla myndigheter, på alla nivåer från kommuner, regioner och landsting till nationell nivå, har ansvar för att fortsätta utveckla krisberedskapen över hela hotskalan, ytterst för ett väpnat angrepp. Ansvaret omfattar också näringslivet och civilsamhället.

Den förmåga vi skapar tillsammans i fred genom gemensamma förberedelser, möjliggör ett gemensamt agerande inom totalförsvaret när det råder krigsfara eller krig.
Handlingskraft och korrekt kommunikation påverkar försvarsviljan.

I vårt gemensamma förslag till ett nytt totalförsvar är vi tydliga: Sverige kommer att möta utmaningarna vi står inför och vi kommer att möta dem med beslutsamhet i ett snabbt, tydligt och samordnat agerande.

Sveriges totala försvarsförmåga kräver att samhället och aktörerna visar handlingskraft och engagemang. På det sättet bygger vi den samlade försvarsviljan.

Därför är det avgörande att kommunikationen mellan aktörer, allmänhet och medier fungerar bra. Öppen, samordnad och korrekt kommunikation stärker trovärdigheten genom att förebygga otydligheter och motverka ryktesspridning.
Utbildning och övning för ökad förmåga.

Redan nu genomförs gemensamma utbildningar och övningar inom ramen för krisberedskapen som ger en bra utgångspunkt för arbetet med totalförsvaret. Vårt förslag till målbild 2020 är att berörda myndigheter samt prioriterade landsting ska ha förmåga att samverka och leda under störda förhållanden med skyddade sambandsmedel.

För att nå dit är vårt förslag att det senast 2020 ska genomföras en mer omfattande totalförsvarsövning.

Genom en samordnad planering mellan det civila och det militära försvaret bygger vi ett försvar som är robust och uthålligt med motståndskraft att hantera komplexa händelser utsträckta över tid.

Samhällets krisberedskap och Försvarsmaktens förmåga är grunden för den motståndskraft som behövs för att möta hoten mot Sverige. Det är ett viktigt och långsiktigt arbete som berör alla politikområden och som måste beaktas i alla beslutsprocesser.

Sverige ska försvaras med civilt och militärt försvar i samverkan. Sveriges försvar är en angelägenhet för hela samhället.

Micael Bydén, överbefälhavare
Helena Lindberg, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Läs artikeln även här


Nyheter


Krönika: Digitalisering – möjligheter och risker

Krönikan publicerades från början på konferensen Mötesplats Samhällssäkerhets sajt. Det mesta i vår omgivning är idag uppkopplat digitalt men vad

SACS är samarbetspartner till Tänk Säkert

Årets informationssäkerhetskampanj leds, likt förra året, av MSB och Polisen med budskapet ”Tänk säkert – gör smarta saker säkra”. Kampanjen

T-Kartor ny medlem i SACS

SACS Branschansvarige Gabriel Modéus fick sig en liten pratstund med Christer Pihl på T-Kartor i samband med deras medlemskap: Vad

Trevlig sommar, men först – vad har hänt?

Våren i SACS har varit fylld med aktiviteter och glädjande nog har vi även fått välkomna ett antal nya medlemmar